Om hygienpasstestet

Vad passet är

Hygienpasset (hygieniapassi) krävs efter tre månaders arbete med oförpackade lättfördärvliga livsmedel i en livsmedelslokal. Det gäller tills vidare, och det styrks med ett pappersintyg eller ett plastkort. Det kan inte erhållas på basis av en examen, utan endast genom att man klarar testet.

Testet

  • 40 påståenden av typen rätt/fel (Oikein/Väärin) på papper, i ett övervakat rum, hos en hygienpasstestare som har godkänts av Livsmedelsverket. Det finns inga distanstest eller elektroniska test.
  • Minst 34 rätta svar krävs, så upp till sex fel är tillåtna. Ett tomt eller otydligt svar räknas som fel, och felaktiga svar ger inga minuspoäng.
  • Du har 45 minuter, och du får lämna rummet tidigast 20 minuter efter starten.
  • Testet kan göras på finska, svenska eller engelska. Påståendena är praktiska och handlar om verksamhet i en livsmedelslokal.

Sex områden

OmrådeÄmneLektioner
1Baskunskaper om mikrobiologi och kontamination av livsmedel1 till 3
2Matförgiftningar och hygieniska arbetsmetoder4 till 7
3Personlig hygien8 och 9
4Renhållning10 och 11
5Egenkontroll12 och 13
6Lagstiftning, myndigheter14 och 15

Varje lektion innehåller avsnitt som är märkta med numret på kunskapsmålet i bilaga 1 (till exempel 4.1). Testet följer samma områden, med ungefär 10, 12, 6, 6, 3 och 3 påståenden från område 1 till 6.

Så studerar du

  1. Läs en lektion i taget. Börja med delen ”Varför det är viktigt”, sedan huvudpunkterna och sist exemplet.
  2. Lär dig tabellerna ”Siffror att komma ihåg”. Många påståenden testar en temperatur, en tid eller en tidsfrist.
  3. Läs listorna ”Myt och verklighet”. De falska påståendena i testet bygger oftast på myter som dessa.
  4. Gör lektionens quiz efter varje lektion. Förklaringarna visar varför ett svar är rätt eller fel.
  5. Gör före testdagen flera simulerade prov under verkliga förhållanden: 40 påståenden, 45 minuter, 34 rätt för godkänt.

På testdagen

Ta med en giltig fotografiförsedd identitetshandling i original, eftersom en fotokopia inte godkänns, och en kulspetspenna som inte är svart. Blyertspenna är inte tillåten. Du skriver ditt fullständiga namn och din personbeteckning (eller ditt födelsedatum om du inte har någon) på blanketten. Om du använder telefon eller fuskar underkänns testet och bedöms inte. Testaren meddelar dig resultatet senast en månad efter testet.

Vad mikrober är och var de förekommer

Lärandemål. Personen vet vad mikrober är och var de förekommer.

Varför det är viktigt

Varje regel i den här kursen finns på grund av mikrober. Du kan inte se dem, så hygien måste vara en vana, inte en reaktion på synlig smuts.

Det här ska du kunna

En mikrob (mikrobi) är en levande organism som är för liten för att ses med blotta ögat. Det finns fyra grupper: bakterier (bakteerit), svampar (sienet), dit mögelsvampar (homeet) och jästsvampar (hiivat) hör, virus (virukset) och protozoer (alkueläimet). Mikrober finns praktiskt taget överallt: i jord, vatten, luft, växter, djur och människor. Människans hud har alltid mikrober, även när den är ren och frisk. De flesta är ofarliga. Några få orsakar skada, och man kan inte skilja dem åt genom att titta.

Mikrober når maten med smuts och damm, via händer, redskap och ytor och i droppar från hosta och nysningar. Korskontaminering (ristikontaminaatio) är överföring av mikrober, eller av ämnen som inte är livsmedel, från ett livsmedel till ett annat, direkt eller indirekt, till exempel via händer eller utrustning. Den syns oftast inte, så kontaminerad mat kan inte sorteras ut med ögat.

Bakterier förökar sig genom att dela sig i två, och under gynnsamma förhållanden växer deras antal exponentiellt. Vissa bakterier bildar sporer (itiöt), en överlevnadsform som tål värme och torka bättre än vanliga celler. Sporer är inte ett sätt att föröka sig. Virus förökar sig inte i mat, eftersom de behöver en levande värd. Parasiter (maskar och protozoer) förökar sig inte heller i mat.

Exempel

Diskmaskinen går sönder och en trave smutsiga tallrikar står kvar till eftermiddagen. Matresterna ger mikroberna näring, tallrikarna är fuktiga och har ofta en lämplig temperatur, så mikroberna förökar sig snabbt. Smutsig disk måste diskas utan dröjsmål.

Kom ihåg

BegreppBetydelse
Mikrobgrupperbakterier, svampar (mögelsvampar och jästsvampar), virus, protozoer
Hudhar alltid mikrober
Korskontamineringöverföring från ett livsmedel till ett annat, direkt eller via händer och utrustning
Sporöverlevnadsform hos vissa bakterier, inte ett sätt att föröka sig

Myt och verklighet

  • Myt: Om maten ser ren ut är den säker. Verklighet: Kontaminering syns oftast inte, så du kan inte upptäcka den genom att titta.
  • Myt: Ren och frisk hud har inga mikrober. Verklighet: Människans hud har alltid mikrober.
  • Myt: Mikrober kommer in i maten endast från råvarorna. Verklighet: De kommer också med smuts, damm, händer, redskap och luft.

I testet

Var uppmärksam på absoluta ord. ”Huden har alltid mikrober” är rätt; ”mikrober kommer endast från råvarorna” och ”man kan se om maten är kontaminerad” är fel.

Vilken skada mikrober orsakar i livsmedelsarbete

Lärandemål. Personen vet vilken skada mikrober orsakar i livsmedelsarbete.

Varför det är viktigt

Mikrober förstör mat, vilket kostar pengar, och de kan göra människor sjuka. I livsmedelsarbete kan ett enda misstag med händerna eller temperaturen göra många främlingar sjuka.

Det här ska du kunna

Förskämningsmikrober får maten att bli dålig: den surnar, blir slemmig eller möglar. Sjukdomsalstrande mikrober kan göra människor sjuka, och maten kan se ut och lukta normalt. Matförgiftning (ruokamyrkytys) betyder en infektion eller förgiftning som man har fått via mat eller dricksvatten. Den orsakas oftast av bakterier, virus eller toxiner som mikrober bildar, men även parasiter, giftiga växter och svampar samt kemikalier kan orsaka den. Ett matförgiftningsutbrott betyder att minst två personer har insjuknat i en liknande sjukdom efter samma mat eller vatten, och att maten eller vattnet var orsaken.

Inte alla toxiner som mikrober bildar förstörs när maten upphettas till över +60 °C. Enterotoxinet från Staphylococcus aureus är mycket värmetåligt: upphettning dödar bakterierna men inte det toxin som redan har bildats. Mögelgifter (mykotoxiner) förstörs inte heller vid upphettning eller bearbetning. Det räcker med några få EHEC-bakterier för att orsaka en infektion. Bakterier som EHEC sprids från köttets yta genom hela färsen vid malningen, så en mediumstekt nötfärsbiff kan orsaka matförgiftning. Sår och skadad hud kan föra S. aureus till maten.

Riskgrupper är barn under skolåldern, gravida, äldre personer och personer vars immunförsvar är försvagat av allvarlig sjukdom.

En arbetstagare kan sprida sjukdom utan symtom. Norovirus kan överföras från en anställd till maten även utan symtom, och det kan utsöndras i avföringen i en till tre veckor efter att diarrén har upphört. Efter en norovirussjukdom stannar en livsmedelsarbetare borta från arbetet minst två dygn efter att symtomen har upphört. Bärare av hiv, hepatit B eller C, MRSA eller ESBL hindras inte från livsmedelsarbete enbart på grund av bärarskapet, men måste iaktta mycket noggrann handhygien.

Vissa sjukdomar är klassificerade i lag. EHEC-infektion, hepatit A och Salmonella-infektion är allmänfarliga (yleisvaaralliset) smittsamma sjukdomar. Botulism, listerios och ekinokockos är övervakningspliktiga (valvottavat) smittsamma sjukdomar. Redan ett misstänkt fall av botulism måste anmälas utan dröjsmål, på samma sätt som en misstänkt matförgiftning.

Exempel

Ett köksbiträde mår bra men hade magsjuka förra veckan. Hon gör smörgåsar till ett möte med fyrtio personer, och tolv gäster insjuknar. Norovirus kan fortfarande utsöndras efter att diarrén har upphört. Detta är ett matförgiftningsutbrott, och köket måste underrätta den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten.

Siffror att komma ihåg

FrågaVärde
Utbrottminst 2 personer, samma mat eller vatten
Toxiner och värmevissa överlever över +60 °C
Norovirus, frånvaro från arbetetminst 2 dygn efter att symtomen har upphört
Utsöndring av norovirus1 till 3 veckor efter att diarrén har upphört
EHEC-dosbara några få bakterier

Myt och verklighet

  • Myt: Upphettning till över +60 °C förstör alla toxiner. Verklighet: Vissa toxiner, till exempel det som S. aureus bildar, överlever.
  • Myt: En arbetstagare utan symtom kan inte smitta maten. Verklighet: Norovirus och andra smittämnen kan spridas utan symtom.
  • Myt: En mediumstekt nötfärsbiff är säker. Verklighet: Nötfärs kan bära EHEC i hela biffen.

I testet

Påståenden om att en arbetstagare återgår till arbetet, eller om att upphettning tar bort toxiner, är oftast falska när de låter för enkla. Kom ihåg de två dygnens frånvaro efter norovirus och att vissa toxiner överlever upphettning.

Esimerkkikysymyksiä

1. Man kan se på ett livsmedel om det innehåller skadliga mikrober.

2. Även ren och frisk hud bär alltid på mikrober.

Hanki käyttöoikeus, niin saat käyttöösi koko kokeen ja lisää kysymyksiä jokaisesta oppitunnista.

Hanki käyttöoikeus

Redo att testa dig själv?

10 frågor från den här lektionen

Gör provet →